Snart så finns det ingen annan utväg.
B måste ha ett jobb så är det bara. Han har tittat lite på ett jobb i Kiruna, i Kiruna tänker ni nu, haha.. men vad gör man inte? Jag kan flytta i princip vart som helst, bara jag också har ett jobb dit vi flyttar så klart. Och det är ju ett stort plus om vi flyttar någonstans dit det finns elgiganten, för då kanske jag kan bli förflyttad. Och kors i taket så fanns faktiskt elgiganten i kiruna, haha :)

Ja vi får se.. Det är bara lite prat från våran sida, men får han inget här snart så måste vi. Så enkelt är det. Vill ju inte direkt börja med att ha dålig ekonomi när våran lilla sötnos kommer till världen.
Det ordnar sig, det gör det alltid. Vi får komma överens om en lösning, snart.

Jobb hela veckan lång. Men är ledig till helgen, ska bli så skönt. Strax över en vecka var till jul också! känns ju inte direkt som det. Tycker julen är mysig. Men kommer bli mkt stress känns det som, jobbar till 22.30 dagen innan jul, sen till mamma på julafton. Sen 40 mil fram och tillbaka till pappa på juldagen, suck! å sen börja jobba kl 7 på annandagen, mellandagsrean börjar då. SUCK! och sen är det nyår.. Jobbar nyårsafton också, men för mig spelar det ingen roll. Ska ju ändå inte göra något speciellt, och det är fina pengar att jobba då också. Blir nog middag hos mamma på nyår, sen ska vi nog en sväng till Oviken.

Nog om mig. Är Bodyguard på femman nu, för den har man aldrig sett förut va? haha.

bye.

Jag visste att jag skulle bli lite tröttare, men inte så här!
Jag orkar ju inte göra någonting, när jag kommer hem från jobbet så skulle jag helst bara vilja äta och sen gå och lägga mig. I söndags klev jag inte upp förän halv ett, och vi gick och la oss typ 12 på lördagen, och ändå så kände jag mig inte utvilad. Vill knappt prata med någon längre, och ännu mindre umgås med någon. Förstår inte riktigt hur bische står ut med mig, haha.. Börjar gråta för ingenting, och ja.. är bara allmänt knäpp :)
Hoppas detta går över snart, så att man blir normal igen.

Helgen har varit bra, skönt med ledighet för en gångs skull. I lördags så var jag på julbord med jobbet, det var trevligt. Var dock inte så god mat, men trevligt sällskap och bra underhållning.
Fick höra en grej också som var mindre trevlig. Förstår fan inte hur man kan slänga ur sig något sånt, du vet vem du är. Efter det så ville jag bara åka hem, så jag var hemma runt 10.

Tack bische för att du alltid finns där och stället upp för mig. Du är min klippa.

Nu blir det CSI, sen sängen och massa mys.

Har börjar blivit sjukt sugen på glass, jag som knappt äter glass i vanliga fall.
Skulle gärna äta det istället för riktig mat. Nu har jag till och med börjat må illa när jag ska äta middag, från början var det iaf bara på morgonen. Är ju i vecka 11 nu så nu borde ju snart illamåendet gå över, men för mig blir det bara värre och värre.. Jag hoppas att det snart går över, gahh blir galen annars.

Annars så är allt som vanligt. Jobbar typ hela tiden, varannan vecka så blir det 7 dagar i streck. Jag kommer aldrig klara av det sen, känner mig redan sjukt trött när jag är på jobbet och även när jag kommer hem.
Blev ett inlägg om min graviditet det här, men vad ska jag annars skriva om? :) Det är ju det som är den stora händelsen i mitt liv :)

Jag är säker på allt kommer bli så bra. Jag och B har det bättre nu än någonsin.
Han är och kommer alltid att vara mitt livs stora kärlek.
Puss till dig älskling.