Idag har Amii fått somna in. Det gör otroligt ont. Jag trodde aldrig att man skulle känna så här för en hund.
Tänker på mamma & Micke. Amii var mickes bästa vän. Varenda lediga minut han hade tillbringade han med henne.

Vetrinären kom ut till dom så att hon fick somna in hemma, sen begravde dom henne nedanför stallet. Så att hon får vila hemma. Mamma sa att det var otroligt fint, hon låg i Mickes knä och kollade på han hela tiden tills hon slutligen slöt sina ögon. Jag blir alldeles tårögd bara jag tänker på det.

Pratade nyss med mamma, hon bara gråter.. Jag lider så för deras skull.
Men Amii är på ett bättre ställe nu där hon inte har ont. Nu får hon äntligen vila.