Och lite sömn..
Ja just nu så får man inte så många timmars sömn per natt, jag snittar ca 4-5 timmar per natt. Men det som är så konstigt är att jag faktiskt inte är SÅ trött. Klart jag är trött, men inte så som jag borde vara.

Det är nog det som är den största skillnaden med andra barnet än första.
När Milton var bebis så kunde man ju sova hur länge man ville på morgonen och vila när man ville på dagen. Men icke sa nicke.. Nu går jag upp runt 7 och sen är det full rulle hela dagen. Ja dom dagarna Milton är på dagis så skulle jag ju kunna vila, men då är det så mkt annat som man måste göra.

Men oavsett hur lite jag får sova, eller hur mycket skrik jag får höra på dagarna, eller denna underbara 3års trots så finns det INGEN kärlek som den kärlek man både ger och får av sina barn.