Jag följer en tråd på familjeliv som handlar om rutiner. Vissa tycker att rutiner är det bästa som finns, mendans vissa tycker att det är skönt att inte ha rutiner.

Jag hör till dom som tycker att rutiner är det bästa som finns.
När Milton var runt 4-5 månader så började vi lägga han runt 7 på kvällen. Eller det var väl egentligen inte vi som ville det utan han blev jämt trött runt den tiden. Och sen dess så har det fortsatt så. Från början så vaknade han några gånger på nätterna. Men när han var runt 8 månader så började han sova från 7-7. Det är så otroligt skönt! Dels så behöver vi också lite egentid. Det är ju skillnad när dom är bebisar, då la jag mig alltid samtidigt som Milton så att jag skulle få så mycket sömn som möjligt. Men nu har jag några timmar för mig själv varje kväll innan det är dax för att sova.

Milton var jätte strulig med sömnen när han var liten. Han vaknade typ alltid 5 ggr per natt, och sen hade han en period då han vaknade mitt i natten och vägrade somna om. Då var han vaken i typ 2 timmar innan han somnade om igen. Det var nog det värsta jag har varit med om. Sova är underskattat! :)

Men nu sover han som en stock! Så till er som har småbarn som vägrar sova på nätterna -håll ut, det blir bättre!